I dåligt skick

En kraftig konstant ångest river i kroppen, och det finns det inga samtal som kan råda bot på. Orden är uttalade och uslitna. Nästan som de inte längre är av värde.

Kroppen är i dåligt skick trots att jag de senaste dagarna har börjat få i mig små mängder av mat. Att äta ger mig stark ångest eftersom jag inte längre kan se någon mening med att ge kroppen näring. Slutade ta mina mediciner en tid, men började igen då de fysiska abstinensbesvären blev för plågsamma.

Att gå på toaletten och att sköta om sig själv kommer inte på fråga. Det finner jag inte heller någon mening i.

Suicidförsöken ökar i antal och den högsta övervakningsgraden fortsätter.

Känslor

○ Frustration.
○ Sorg i mängder
○ Desperat sökande efter möjligheter till en utväg.
○ Tappert försök till distration.
○ Fysisk & psykisk utmattning.
○ Rädsla
○ Överflöd av ångest
○ Saknad efter mitt gamla jag.
○ Ilska
○ Hjälplöshet
○ Maktlöshet
○ Förlust
○ Hopplöshet som förgör.
○ En saknad vilja till att kämpa.

Tidsfördriv på psyk

Pumpen som ska fungera

Jag förstod inte innebörden av ett brustet hjärta förrän nu.

Den gör för ont

Blundar så innerligt att verkligheten inte hinner ta mig.

Drogad och nöjd - för nu.

Svaghet

Vill så gärna fylla bloggen med ord och bilder och en uppdatering om hur situationen ser ut. Men jag återkommer så snart jag har funnnit kraft.

Ta väl hand om varandra. ♡

Outhärdligt

Timmarna går långsamt idag, även om jag mestadels av dagen har sovit. Det är just det enda jag gör.

Inombords dör jag sakta men säkert. De som sitter vak pratar i mängder och jag vill inte vara oartig, så jag ler och småpratar samtidigt som jag har fruktansvärda tankar.

Det kan inte fortsätta så här. Det får det bara inte. Men jag hittar ingen utväg. Ingen acceptabel sådan.

STEGVIST

OM LIVET MED IPS OCH OM VÄGEN UR DEN.

RSS 2.0