Framsteg

Jag klarade det! Jag klarade mig igenom en fruktansvärd dag, utan en skråma på levervärdet 

Jag gjorde det. Jag klarade det!

Nöjder



Efter lite rödvin, trevliga samtal med vänner, lite pysslande i lyan, levande ljus placerade lite här och var, så gör jag en tvärnit och går och lägger mig och stänger ögonen och låter hjärtat vila från hjärtesorg för en stund eller två.

Jag känner mig nöjd för idag och hoppas nu på att få åtminstone några timmars nattsömn.

Sov sött, vänner.

Dagens bedrifter

- sjukgymnast - check
- labbprover tagna - check
- färdighetsträningen - check
- medicinhämtning - check
- kort tur på staden med en vän - check
- storstädning hemma - check
- Hemuppgift - check

Jag känner mig nöjd med dagens bedrifter, och bäddar nu ner mig bland rena lakan och somnar till det dova ljudet av musik i bakgrunden.

Sov sött!

Tilltro

Oj, vad länge sedan det var sedan mitt senaste blogginlägg. Men nu är jag tillbaka, och läget är ganska ok. Är hemma i mitt älskade lilla krypin, och återhämtar mig sakta men säkert.

Jag har en depression. Den utmärglar mig helt och hållet en del dagar, med undantag för kortare stunder. Men jag har min tilltro - till den nya antidepressiva medicinen - men framförallt till mig själv. Det är ju trots allt jag som drar det tyngsta lasset. Och det får vi inte glömma, vår tilltro.

Oro och ångest

Oron får det att vrida sig i magen. Det är många orosmoment som råder och jag har svårt att hantera dem.

Ångesten river i hjärtat. Ångest som ger sig tillkänna hur mycket jag än försöker distrahera.

Men, jag gör mitt yttersta för att inte låta detta ta överhanden, för då går jag sönder.

STEGVIST

OM LIVET MED IPS OCH OM VÄGEN UR DEN.

RSS 2.0