STEGVIST

OM LIVET MED PSYKISK OHÄLSA OCH OM VÄGEN UR DEN.

Det finns även bra dagar.

♦ Livet och vardagen Permalink0
Dagarna går och jag har mina ups´and downs. Men jag har åtminstone blivit lite, liiite mer aktiv om dagarna. Kanske för att jag har hittat små aktiviteter om dagarna, så som träning och spela spel, och kika på teve.
 
Trots att jag misstror dem ibland (som i förra inlägget) så gör dem verkligen allt för att jag ska trivas, det måste jag medge. Nu har jag till och med en tv på rummet som dem bar upp till mitt rum. Jag får även ha mina egna mina saker på rummet, samt att jag ska börja studera här på Säters rättpsykiatri. Skolan ser jag mycket fram emot och hoppas att det blir bra.
 
Den 26 är det vårdplanering och videokonferans med personal från min förra klinik. Vi får helt enkelt se hur det går, men nervös, det är jag.

Ett värdigt liv

♦ Livet och vardagen Permalink1
Det svänger i svängarna, så att säga..
 
Jag mår helt enkelt inte helt okej. Jag är ledsen och längtar hem. Suicidtankarna har kommit tillbaka, och likaså hopplöshetskänslorna. Jag känner mig verkligen inte på topp och har inte gjort det på några dagar.
 
Jag hoppas och vill tro att jag kommer att vakna till snart, och fortsätta kampen mot ett värdigt liv.
 
Jag kan, jag vill, och jag ska.

Stegvist

♦ Livet och vardagen Permalink0
Det är så lätt för personalen att hitta fel jag gör istället för de små men ändå väsentliga framstegen. Jag är sällan uppe på benen och ligger gärna kvar i sängen hela dagarna. Men Det är lätt för dem att kritisera de får motgångar jag har, men aldrig vilka fantastiska steg jag har klivit sedan jag kom till Säter.
 
Jag ser dem, jag känner dom. Kan det vara tillräckligt eller behöver jag bevisa något för dem? Hävda mig hela tiden? Jag vet inte, men det känns inte bra. Jag skulle behöva mer stöd än vad jag får nu. Tala bara om för mig vad jag gör rätt och följ med mig stegvist i kampen jag går igenom.
Till top