STEGVIST

OM LIVET MED PSYKISK OHÄLSA OCH OM VÄGEN UR DEN.

Kriser

Permalink0
Just nu skaver livet som allra mest och det gör för ont att klä i ord. Några tårar hit och dit kommer det, men orden räcker inte till.

Vad är det som händer? Är det utsättningen av all psykofarmaka som spökar? Eller insättningen av en annan medicin. Eller är det en ren och skär reaktion på kriserna som varit? Kanske alla faktorerna?

Jag gör inget annat än att sova och drömmer hejvilt. Vaknar upp då och då utan att ha en aning om det är dag eller natt.

Vill hem.
Jag är så innerligt trött på hoten om att omyndigförklara mig om jag inte blir bättre snart. Nej men ingen press - inte alls.

Kvällsreflektioner

You can take everything I have, and break everything I am, like I am made of glas, like Im made of paper. But I will rising from the ground, like a skyscraper.

Till top